Blev ett jävla drag igår, shit pommes.
Fyra alkoholpåverkade tjejer inklämda på en minimal toalett,
fyfan vad vi garvade. Toaletten var lika rolig varje gång.
Men fan vad bra jag mådde, jag gjorde verkligen det.
Att sitta ute och skratta tills luften tar slut och man får magont,
att känna gemenskap bland människor man älskar,
att inte behöva tänka på allt det där jobbiga som hänt,
det kallar jag lycka. Nog för att alkoholen framkallade lyckan,
men det spelar ingen roll. Jag var glad, jag mådde bra.
Ett enormt stort tack till alla som gjorde min kväll. ♥

Mådde inte allt för bra när jag vaknade idag direkt,
sprängande huvudvärk men annars var det okej.
Jag är mest uttråkad, rastlös, trött.
Nu börjar dock ångesten krypa sig fram,
lägga sig över mig som ett privat jävla regnmoln.
Jag. Vill. Inte. Må. Såhär.

Jag ska inte klaga.. Jag har mått bra ett tag nu.
Bättre än på länge. Det är ändå okej.
Men det är jobbigt. Fasaden finns där alldeles för ofta.
Jag vill komma till den punkten där jag inte slutar vara glad,
där lyckan håller i sig längre än några dagar.

Nåja.. Fina ni är som läser.
Puss. ♥